innehåll:
- Medicinsk video: Rethinking infidelity ... a talk for anyone who has ever loved | Esther Perel
- Vad är njurens funktioner?
- Delar av den mänskliga njuren
- 1. Njurcortex
- 2. Njurmedulla
- 3. Njurbäcken
- Olika njursjukdomar
- 1. Akut njursvikt
- 2. Njurstenar
- 3. Glomerulonephritis
- 4. Akut nefrit
- 5. Urinvägsinfektioner
- 6. Acidos
- 7. Uremia
- 8. Polycystisk njure (PKD)
- 9. Kroniskt njursvikt
- Typ av undersökning av njurfunktion
- 1. Blodtest
- 2. Urinprov
- Hur håller du njurfunktionen frisk?
- 1. Undvik salta livsmedel
- 2. Regelbunden motion
- 3. Möt kroppsvätskornas behov
- 4. Var uppmärksam på medicinen som konsumeras
- 5. Håll dig borta från riskfaktorer
Medicinsk video: Rethinking infidelity ... a talk for anyone who has ever loved | Esther Perel
Alla har ett par njurar i kroppen. Precis som andra organ måste du upprätthålla njurs hälsa så att det här organet kan fungera optimalt och vara fria från njursjukdom. För att underlätta, måste du först förstå funktionerna i njurarna, njurdelarna och typerna av njurfunktionskontroller.
Koppla av, all information du behöver har lämnats i sin helhet genom följande översyn.
Vad är njurens funktioner?
Njurarna ligger längs muskelsväggen i ryggen (bakre muskeln) i bukhålan. Nyrans form liknar en mutter som handlar om en näve, ca 12 cm lång och 6 cm bred.
Precis som andra organ spelar njurar en viktig roll i människokroppen. Njurens huvudsakliga funktion är att filtrera bort avfall (avfall) i kroppen, både från mat, droger och giftiga ämnen.
Njurarna filtrerar 200 liter blod varje dag. Av de många blod som filtreras finns det 2 liter avfall som måste avlägsnas genom urinen. Av denna anledning är njurarna utrustade med ett par urinledare, en urinblåsa och en urinrör som kommer att leda urin ur kroppen.
Förutom att avlägsna resterande ämnen i kroppen är funktionen hos andra njurdelar att reabsorbera substanser som behövs av kroppen, nämligen aminosyror, socker, natrium, kalium och andra näringsämnen. Funktionen av denna del av njurarna påverkas av binjurarna som ligger på toppen av varje njure.
Binjen producerar hormonet aldosteron. Detta hormon fungerar för att absorbera kalium från urin till blodkärl så att det kan användas igen av kroppen.
Njurdelens funktion stannar inte där. Njurarna är också ansvariga för att producera hormoner som är fördelaktiga för kroppen, inklusive:
- Erytropoietin (EPO), ett hormon som stimulerar benmärgen att producera röda blodkroppar.
- Renin, fungerar för att reglera blodtrycket.
- Calcitriol, en aktiv form av vitamin D som hjälper till att bibehålla benhälsan.
Delar av den mänskliga njuren
I allmänhet består anatomin eller delar av den mänskliga njuren av tre delar, nämligen renal cortex, renal medulla och njurbäcken.
1. Njurcortex
Cortex är den yttersta delen av njuren omgiven av njurkapslar och ett lager av fett. Dessa njurdelar fungerar för att skydda strukturen i njurarna från skador.
2. Njurmedulla
Njurmedulla är en av de subtila njurdelarna. Njurmedulan består av Henle-bågen och njurpyramiden, en liten struktur som innehåller nefron och tubuler. Denna tubule tjänar till att transportera vätskor till njurarna och transportera urin ur njurarna.
3. Njurbäcken
Njurbäcken är den djupaste delen av en trattformad njure. Funktionen av denna del av njurarna är som en väg för att vätskan ska röra sig från njuren till blåsan.
Pelvic njure består av två delar. Den första delen av njurbäckenet består av calyces, som är en koppformad kammare som tjänar till att samla vätska innan du går till blåsan. Vidare kommer vätskan att komma in i hilumet, vilket är ett litet hål som dränerar vätskan i blåsan.
Förutom de viktigaste njurdelarna består njurarna också av nefroner. Dessa nefroner ligger längs cortexen till njurmedulla. Nefronens funktion är att filtrera blod, absorbera näringsämnen och dränera avfallssubstanser i urinen.
Nephroner består av flera delar, nämligen:
1. Malphigi kropp, kallas också njurkorpus. Malphigis kropp består av två delar, nämligen glomerulus eller en samling kapillärer som absorberar protein från blodet; och Bowmans kapsel.
2. Njur tubuli, som är en samling rör som sprider sig från Bowmans kapsel till uppsamlingsröret (collectivus tubules). Renal tubulerna består av den proximala tubulen, Henle-bågen och den distala tubeln.
Olika njursjukdomar
Om du inte bibehåller njurdelarnas hälsa optimalt måste du vara försiktig med risken för njursjukdom. Eftersom de flesta njursjukdomar inte orsakar några symtom förrän sjukdomen går in i ett avancerat stadium.
Några av de vanligaste symptomen på njursjukdom är emellertid:
- vaken
- Lätt att oroa dig för
- Svårt att koncentrera sig
- Torr och kliande hud
- Förändringar i frekvensen av urinering
- Smärta vid urinering
- Blodig urin
- Skummande urin
- Svullnad runt ögonen och benen
- Minskad aptit
- Muskelkramper
När vi blir äldre kommer nästan alla organ av kroppen att uppleva en nedgång i funktionen. Detsamma gäller för njurarna. Som ett resultat är njurernas förmåga att filtrera blod inte optimalt. Av den anledningen upplever äldre i allmänhet ett eller flera av symtom på njursjukdom ovan.
Till skillnad från nedsatt njurfunktion orsakad av njursjukdom kan detta leda till allvarligare hälsoproblem. Om njurfunktionen minskas med 10-15 procent betyder det att någon anses vara ledsen av njursvikt. Som ett resultat behöver patienter dialys (dialys) eller till och med njuretransplantationer så att deras njurar kan fortsätta att fungera optimalt.
Olika njursjukdomar som kan uppstå är som följer:
1. Akut njursvikt
Njurfel är ett tillstånd när njurarna inte längre kan filtrera bort resterande ämnen från blodet. Detta kan orsakas av urinvägsstenar, droger, allvarlig uttorkning eller njurskador.
Symtom på njursvikt kan vara en minskning av mängden urin, svullnad i benen, andfåddhet, bröstsmärta, ångest, anfall, koma. Om det inte behandlas omedelbart kan detta vara livshotande för den lidande.
2. Njurstenar
Njursten är kristaller som bildas i njurarna. Du kanske är mer bekant med den som stenurin. Även om namnet är inriktat på njurdelarna, är denna sjukdom faktiskt inte bara inlagd i njurarna. Njursten kan också röra sig längs urinvägarna, antingen i urinledaren, urinblåsan eller urinröret.
Om njurstenen har flyttat till urinvägarna kan kristallen svepa och skada väggarna i urinvägarna. Detta kan orsaka blodfläckar i urinen.
3. Glomerulonephritis
Glomerulonefrit är inflammation i glomerulus eller små blodkärl som filtrerar blod. Eftersom glomerulus är inflammerad, kan njurarna inte filtrera blod normalt och du kan uppleva njursvikt.
Liksom andra njursjukdomar kan glomerulonephritis symtom inkludera blodig urin, högt blodtryck, sällsynt urinering, buksmärta, skumbildning och svullnad i ansikte, händer, fötter och buk på grund av vätskebutryckning i kroppen.
4. Akut nefrit
Akut nefrit är inflammation (svullnad) i njurnephronen. Detta tillstånd orsakar onormala celler från blodet att komma in i urinen och orsaka inflammation. Dessa celler är vanligtvis i form av eosinofiler eller en typ av vit blodcell.
När inflammation har orsakat nefrit, kommer patienterna att uppleva feber, kräkningar, högt blodtryck, ryggont och urinproblem (brännande känsla, frekvensförändringar, skumbildning eller blodig urin).
5. Urinvägsinfektioner
Urinvägsinfektioner uppträder när bakterier smittar ur urinvägarna, från njurarna till urinvägarna. Symtom är feber, smärta vid urinering och ökad urineringstid. Vanligtvis kommer doktorn att föreslå att man dricker tillräckligt med vatten och ger antibiotika för att behandla infektionen.
6. Acidos
Acidos är ett tillstånd när kroppen är fylld med surt blod. Normalt är kroppens pH inte för surt eller inte för grundläggande, vilket är omkring 7,4.
Vid tillstånd av acidos tenderar kroppens pH att vara mindre än 7,35. Detta kan orsakas av mängden koldioxid i kroppen, diarré, minskad mängd insulin, eller eftersom njurarna misslyckas med att filtrera alkaliska substanser i kroppen.
7. Uremia
Uremia är en uppbyggnad av urea i blodet som orsakar irritation i nervsystemet. Först känner uremi-lider inte några symptom. Men över tiden kommer lidanden att uppleva benkramper, aptitlöshet, huvudvärk, svår utmattning, kräkningar och svårighetsgrad att koncentrera sig.
8. Polycystisk njure (PKD)
Om det finns en familjemedlem som påverkas av polycystisk njursjukdom, betyder det att du riskerar att utveckla samma sjukdom. Ja, polycystisk njursjukdom är en ärftlig sjukdom orsakad av närvaron av flera cyster i njurarna.
Polycystiska njursjukdomar känner ofta inte några symtom. Symtom på en ny njurecyst blir känd om cysten har börjat växa med tre centimeter eller större. Symtom inkluderar blodig urin, undertryckt mage, urinvägsinfektioner och så vidare.
9. Kroniskt njursvikt
Kroniskt njursvikt är en minskning av njurfunktionen under normalgränsen på mer än 3 månader. Om du lider av kroniskt njursvikt betyder detta att funktionen av din njure del inte längre kan filtrera bort föroreningar, kontrollera mängden vatten i kroppen, liksom salt och kalciumnivåer i blodet.
Denna sjukdom är generellt orsakad av högt blodtryck och diabetes som inte behandlas omedelbart. Symtom på kroniskt njursvikt kännetecknas av andfåddhet, kräkningar, benvärk, svullnad i ögonen och fötterna, svimning, domningar i händer och fötter och viktminskning.
Typ av undersökning av njurfunktion
Ett sätt att ta reda på om din njurefunktion är bra eller dålig är att kontrollera njurfunktionen. Särskilt om du har hög risk för njursjukdom, har du diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdom eller familjehistoria av njursjukdom. Om så är fallet bör du rutinmässigt kontrollera njurfunktionen minst en gång per år.
Det finns två typer av njurfunktionskontroller, nämligen blodprov och urintester. Låt oss skala en efter en.
1. Blodtest
Ett blodprov behövs för att få reda på hur optimalt dina njurdelar är i filtrering av blod. Denna undersökning av njurfunktionen kallas glomerulär filtreringshastighet (GFR).
På detta test kommer ditt blod att testas genom att titta på dess kreatininnivåer. Kreatinin är en avfallsprodukt som produceras av muskelvävnad och utsöndras genom utsöndringsprocessen.
När en person har njursjukdom, kommer hans njurar att ha svårt att avlägsna kreatinin från blodet. Så, ju större kreatinin desto bättre är din njurefunktion.
Trots detta refererar inte detta blodprov bara till mängden kreatinin. Detta kreatininresultat kombineras med din ålder, ras, höjd, vikt och kön för att bestämma GFRs slutliga värde.
Det finns fem faser av GFR som beskriver svårighetsgraden hos en persons njurfunktion, nämligen:
- Fas 1: GFR> 90, njurfunktion tenderar att vara normal
- Fas 2: GFR 60-89, njurfunktionsstörning i mild nivå
- Fas 3a: GFR 59-45, måttlig njurfunktionsstörning
- Fas 3b: GFR 30-44, måttlig njurfunktion till svår
- Fas 4: GFR 15-29, allvarliga njursjukdomar
- Fas 5: GFR <15, njursvikt
Om resultaten av undersökningen av njurefunktionen med en GFR visar ett antal mindre än 60, kommer läkaren att råda dig att göra andra medicinska undersökningar, såsom ultraljud, CT-skanning eller njurbiopsi. Detta görs för att se möjligheten till njurstenar, tumörer eller andra orsaker till njursjukdom.
2. Urinprov
Undersökning av njurefunktionen görs genom att titta på patientens urinförhållande. Syftet är att se hur mycket albumin (en typ av protein) är involverad i att lösa upp med urin.
Friska njurar tillåter inte albumin att komma in i urinen. Anledningen är att albumin ska vara i blodet, inte resterande ämnen som måste släppas genom urinen. Förekomsten av albumin i urinen kallas albuminuri.
Rapportering från National Kidney Foundation, det finns två sätt du kan göra för att kontrollera albuminhalter i urinen, nämligen:
- Urin mätsticka test, som testas genom att doppa en remsa i ett urinprov. Remsan kommer att ändra färg om det finns abnormiteter som överskott av protein, blod, pus, bakterier och socker.
- Jämförelse av urinalbumin och kreatinin (UACR), nämligen förfarandet för att undersöka njurfunktionen genom att jämföra mängden albumin med kreatinin i urinen under 24 timmar. Om UACR-resultaten överstiger 30 milligram per gram, kan detta vara ett tecken på njureproblem.
Hur håller du njurfunktionen frisk?
Njurarna är viktiga organ som måste tas hand om. Anledningen är att detta organ kan påverka andra kroppsorgan. Om din njure har ett problem eller blir njursjukdom, kommer andra organ att komma i trubbel, speciellt hjärtat.
För att njurfunktionen ska förbli normal finns det olika hälsosamma sätt att göra, nämligen:
1. Undvik salta livsmedel
De flesta äter salt mat kan störa mineralsbalansen i blodet. Detta kan förvärra njurarnas arbete och störa njurens funktion. Med tiden löper du risken för njursjukdom.
Så byt bearbetade livsmedel som innehåller högt salt med hälsosammare livsmedel. Exempel på färsk frukt och grönsaker, magert kött och nötter.
2. Regelbunden motion
Hypertoni är en riskfaktor för kronisk njursjukdom. Det är därför du uppmuntras att kontrollera blodtrycket så att din njurefunktion upprätthålls.
Snarare än att ta en genväg genom att ta högt blodtrycksmedicin, borde du göra ett hälsosammare sätt med motion. Regelbunden motion minst 20 minuter om dagen kan hjälpa till att kontrollera ditt blodtryck. Som ett resultat kommer dina njurdelar att förbli friska, arbeta optimalt och undvika risken för njursjukdom.
3. Möt kroppsvätskornas behov
Om du vill undvika njursjukdom, se till att din kropp är tillräckligt vätska. För att dricka tillräckligt med vatten kan det hjälpa till att optimera funktionen hos den viktigaste delen av njuren, nämligen att ta bort toxiner eller gifter i kroppen.
Hur mycket din vätska behöver varje dag beror på kön, ålder och typ av aktivitet. Fråga din läkare om dina dagliga behov av vätska.
4. Var uppmärksam på medicinen som konsumeras
Tar du vissa droger? Kom igen, kolla medicininnehållet igen. Eftersom vissa typer av droger kan påverka din njurs hälsa.
NSAID-läkemedel är en av de överdriven läkemedel som faktiskt kan störa njurhälsan när som helst. Kontakta en läkare för att få rekommendationer för andra läkemedel som är säkrare för din njurefunktion.
5. Håll dig borta från riskfaktorer
För att hålla njurfunktionen frisk, se till att du undviker olika riskfaktorer. Vissa riskfaktorer som kan öka dina chanser att få njursjukdom är diabetes, fetma, högt blodtryck och en familjehistoria av njursjukdom.
Om du känner att du har en av riskfaktorerna, betyder det att du måste kontrollera njurfunktionen regelbundet. Detta syftar till att kontrollera riskfaktorerna för att inte utvecklas till njursjukdom.
